Träning på G!

Var och tränade idag för första gången på åtta månader, fast då hade jag inte tränat regelbundet på två. Så om jag blir lite duktig och går dit med jämna mellanrum så blir det regelbunden träning för första gången på tio månader, eller nåt. Har funderat lite på det med träning, och hur en vältränad kropp kan fungera som kapital, kroppskapital eller vad det nu kan kallas. Om man har en fin och vältränad kropp är man bättre än de som är tjocka eller smala (när det gäller killar). Om man inte är lite tränad så har man inte mycket att komma med precis, och ju mer tränad man är desto bättre är det. Nu är det inte så att jag motsätter mig träning på något sätt som något negativt, eftersom jag själv håller på med det. Det gör faktiskt så att man mår fysiskt bättre, och att det är lite trevligare att titta sig i spegeln än vad det är annars. Småaktigt, javisst!

Var hursomhelst borta vid en träningslokal med Johan, som visade mig runt lite grann på det stället. En massa nya grejor och info om det ena och det andra. Där jag tränat sist fanns det fem-sex stycken maskiner, och man körde alla som var där. Nu var det en överväldigande mängd med saker och mackapärer. Man visste ju knappt var man skulle börja eller sluta eller vad man skulle göra mittemellan. Började med att springa på löparband, som jag använde för första gången i mitt liv. Jag vet, noob-ish, men jag skäms inte för det alls. Det var lite speciellt, men det var också helt ok, lite annorlunda än att sitta på en träningscykel. Bokade in mig på en tid för genomgång eller något imorgon klockan 10.15, hur ska man palla med det egentligen? Ska man lägga upp ett eget träningsprogram, för att man vill träna för att bli något? Jag tycker nästan att det är lite väl ambitiöst. Det är inte meningen att jag ska bli träningsfreak, vill ju bara hålla mig igång lite.

Kan ju vara bra att ha lite mer muskler inför sommarens jobb. Det är ju lite tunga lyft och sådana saker ibland, även om det inte är allför mycket. Men ifall det skulle behövas så är man förberedd. Det är nästan väntat av en som man att man ska kunna klara av saker, lyfta och släpa omkring på grejor utan att gnälla. Man ska kunna ta tag i nånting och fixa det, inte be om hjälp. Det är också lite ett sociologiskt fenomen, tjejer kan be om hjälp, och killar ska kunna hjälpa till. Det kanske man skulle kunna ha som ämne till uppsatsen? Eller inte!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0