U2 och jag - del 2
Att upptäcka ett band är en sak, att förvandla det där bandet till ett föremål för viss dyrkan är en helt annan. Före 1997 hade jag aldrig haft något favoritband. Det hade varit radio för hela slanten, eller ett par absolute music-skivor, som jag visserligen gillade. Det närmaste jag hade varit favoritband var väl Pet Shop Boys och Weezer, band som jag aldrig lyssnar på nuförtiden. Anledningen till att jag överhuvudtaget kaller de favoritband var att jag gillade mer än tre av deras låtar, vilket inte är något vidare kriterium för favoritband, men åtminstone något. Så hur var det egentligen som U2 blev det där favoritbandet som slog allting annat, och som gör det fortfarande?
Det var på sommaren, jag hade som jag skrev i del 1 upptäckt bandet och lyssnat på skivan Pop en del. Farsan kommer och berättar att vi ska åka och se U2 i Göteborg. Jag vet inte ens var jag ska bli av. Va? Åka till Göteborg och...? Eh? Va? Jag blev helt paff, för det var väldigt okaraktäristiskt av min pappa att föreslå sådana saker vid tidpunkten. Jo vi skulle och åka och se U2 under deras besök med världsturnén Popmart, och jag var naturligtvis mycket lycklig över detta.
Dagen, eller några dagar efter så knallade jag ner till biblioteket i Simrishamn och hyrde inspelningen från deras förra turné på VHS. Det var ZOOTV från Sydney, och jag såg den ett antal gånger under den veckan som jag lånade den. Vet inte exakt hur många gånger, men det var minst fem-sex gånger. Jag var helt förälskad i den filmen.
Så kom dagen som vi skulle åka upp. Jag hade naturligtvis med mig min bärbara cd-spelare och Pop var färdig och beredd att spinna loss. Första gången jag åkte X2000, första gången jag var i Göteborg, första gången jag bodde på hotell och första gången jag var på en konsert där man inte kunde räkna hur många som var där. Det var en solig dag, vilket inte var särskilt underligt eftersom det hade varit fint väder hela den sommaren. Vi gick till nya Ullevi i ett behagligt tempo, i mycket god tid innan konserten. Åt en pizza på en uteservering, njöt av vädret och det kändes i magen att det var något stort på gång. Vi Kom fram till Nya Ullevi och det var stort, fantastiskt och vackert. Människor överallt. Jag fick en t-shirt av farsan.
Snart så skulle ett av mitt livs största upplevelser börja, det var bara timmar bort när vi närmade oss biljettkontrollanten.
Det var på sommaren, jag hade som jag skrev i del 1 upptäckt bandet och lyssnat på skivan Pop en del. Farsan kommer och berättar att vi ska åka och se U2 i Göteborg. Jag vet inte ens var jag ska bli av. Va? Åka till Göteborg och...? Eh? Va? Jag blev helt paff, för det var väldigt okaraktäristiskt av min pappa att föreslå sådana saker vid tidpunkten. Jo vi skulle och åka och se U2 under deras besök med världsturnén Popmart, och jag var naturligtvis mycket lycklig över detta.
Dagen, eller några dagar efter så knallade jag ner till biblioteket i Simrishamn och hyrde inspelningen från deras förra turné på VHS. Det var ZOOTV från Sydney, och jag såg den ett antal gånger under den veckan som jag lånade den. Vet inte exakt hur många gånger, men det var minst fem-sex gånger. Jag var helt förälskad i den filmen.
Så kom dagen som vi skulle åka upp. Jag hade naturligtvis med mig min bärbara cd-spelare och Pop var färdig och beredd att spinna loss. Första gången jag åkte X2000, första gången jag var i Göteborg, första gången jag bodde på hotell och första gången jag var på en konsert där man inte kunde räkna hur många som var där. Det var en solig dag, vilket inte var särskilt underligt eftersom det hade varit fint väder hela den sommaren. Vi gick till nya Ullevi i ett behagligt tempo, i mycket god tid innan konserten. Åt en pizza på en uteservering, njöt av vädret och det kändes i magen att det var något stort på gång. Vi Kom fram till Nya Ullevi och det var stort, fantastiskt och vackert. Människor överallt. Jag fick en t-shirt av farsan.
Snart så skulle ett av mitt livs största upplevelser börja, det var bara timmar bort när vi närmade oss biljettkontrollanten.
Kommentarer
Trackback
