Inget tvåpartisystem i Sverige

Per T. Olsson är dum i huvudet! Hörde Godmorgon Världensr.se och där menade han att Sverige håller på att närma sig ett partipolitiskt system som kan liknas vid ett tvåpartisystem genom att socialdemokraterna och moderaterna är ungefär lika stora. Utifrån detta menar han att Sverige i framtiden kommer att få tätare regeringsskiften, vilket kommer att gynna borgerligheten då man hellre röstar åt höger när det inte finns några vänsteralternativ. Detta är alltså kortfattat vad jag tror att han menar. Men jag håller inte med honom.

Det är det politiska systemet i ett land som bestämmer hur många partier som ska finnas. I vårt proportionerliga valsystem har vi flermansvalkretsar, vilket gör att flera partier kan representera samma valkrets. Det kommer alltså socialdemokrater, centerpartister osv. ifrån samma valkrets. Detta gynnar ett flerpartisystem, det vill säga att det kommer att finnas en rik flora av olika partier. Vad Per T. Olsson "tror" är att Sverige kommer att få ett tvåpartisystem, vilket präglar länder som har majoritetsval. Länder med majoritetsval har enmasvalkretsar, det vill säga att det är bara en person, från ett parti, som representerar hela den valkretsen. Detta gynnar tvåpartisystemet, som exempelvis i Storbritannien.

Felet i Olssons resonemang är väl för de flesta ganska så tydligt. Sverige har ett representativt valsystem, vilket gör att vi kommer att ha flera partier, utvecklingen kan omöjligen gå i riktningen tvåpartisystem. Därutöver må han ha rätt om att Sverige i dagsläget har två partier som är i samma storleksklass, däremot är de långt ifrån lika stora. Moderaterna ligger på ca 25 procent, och Socialdemokraterna på 40+ procent, åtminstone enligt DN/Temos mätning från i juni.

Det är inte bra när journalister försöker leka statsvetare, särskilt när de blir oemotsagda som den här journalisten (Per T. Olsson).

För att själv lyssna på inslaget kan du gå in på den här länken. Tankarna om partisystem går att läsa i Demokratirådets rapport 2004 - Demokratins grundlag (2004), SNS Förlag Stockholm, ISBN 91-7150-951-8.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0