standardiserad

Funderade lite på vad folk är ute efter när de läser bloggar, och kom väl fram till att folk inte riktigt är ute efter sånt som jag skriver. Alla andra har jättemånga läsare och jag har typ knappt ett dussin, och det är inte särskilt många tycker jag. En marknadsförare skulle naturligtvis gå ut och göra en marknadsundersökning för att se vad tusan det är som folk vill läsa, vad är underlaget för eh populationen. Kvinnor hade han kommit fram till, läser och skriver nog bloggar mer än män, och de vill inte läsa om män utan de vill läsa om kvinnor eftersom de delar samma erfarenheter. Så jag är inte en kvinna... därför läser inte särskilt många min blogg, men det finns kvinnor som gör det, eller någon enstaka åtminstone. En...

Men vill jag verkligen ha en massa läsare av min blogg egentligen?
-Nä jag skriver bara för mig själv, jag bryr mig inte om folk läser det eller inte..
Fuck off, det är klart jag bryr mig om folk läser det jag skriver. Varje människa som går in och är intresserad av det jag gör ger mig nån typ av erkännande: Världen är stor och jag är i det stora hela ganska så liten, men jag finns eftersom det finns folk som ser mig. Wow... smarty, eh?

Kommer nog förresten lägga ner hela projektet med U2-bloggen (innan det ens börjat) eftersom Anders O skrev något som jag kan hålla med om... att befinna sig i ett Stim är bara tillfälligt, något som går över, och om man påbörjar något ambitiöst så blir det bara lämnat halvfärdigt och patetiskt, som en massa andra projekt. Tänk så mycket skit det är som ligger ute på internet och bara finns, jag har säkert nån gammal hemsida som jag glömt bort adressen till som fortfarande, finns.

OMG, hittade mitt ansikte på internet!!! Hitta rätt sökord och mitt fula tryne hamnar mitt i ditt sökfönster. Det är vad man får för att man postar videos på youtube antar jag, sitt fula tryne i varenda jävla sökmotor. Vill du veta sökrodet så kommetera bara bland mina komments, så kanske jag överväger det, nästan...