standardiserad

När jag skulle jobba inatt så blev jag helt överväldigad av en känsla, den känslan var att jag inte kan fortsätta med att jobba som tidningsbud. Det var nästan så att jag bara ville köra och lämna in alla grejorna, och sen inte jobba en dag till med det. Känslan var fullständigt irrationell, men så oerhört stark samtidigt, och jag hamnade i någon slags negativ tankespiral, som gjorde allting värre. Jag kan inte fortsätta, jag måste sluta, det här fungerar inte. Samtidigt ville jag rationalisera detta på något sätt, det vill säga göra känslorna förståeliga för någon potentiell utomstående, som chefen till exempel, men det gick inte. Jag tror att hela den grejen gjorde att jag kände mig extremt trött under hela arbetspasset. Har starka tankar på att bara utföra den mängd arbete som jag tagit på mig att göra, dvs. att inte förlänga det. Jag skulle må mycket bättre av det egentligen, för nu mår jag inte särskilt bra. Har kommit underfund om att, under givna förutsättningar, så finns det inget smidigt sätt att utföra mitt jobb på, det kommer att vara bökigt, vad som än händer. Vad ska man prioritera, pengar eller att man ska må bra?

Jag tror jag redan sitter på svaret!