Lägga ner?
När det framkommer att elitcyklister har dopat sig så dyker det alltid upp någon som menar att man ska lägga ner cykelsporten helt och hållet, som exempelvis sportjournalisten (aka fotboll-hockeyjournalisten)* Chris Härenstam. Var är de där rösterna nu? Vem säger att vi ska lägga ner 100 meter sprint för damer, och herrar dessutom, i friidrott? Ingen, eller åtminstone inte någon jag har hört. Eller varför inte lägga ner höjdhoppet? Eller någon annan gren där någon åkt fast för dopning?
Nu var det alltså den amerikanska sprintstjärnan Marion Jones som åkt fast för fusk, precis som hennes föredetta pojkvänner C.J. Hunter och Tim Montgomery. I somras var det dessutom ett flertal fall av dopning inom friidrotten, men den fick inte alls lika mycket uppmärksamhet som det dopningsfall som vid tillfället hade upptäckts (det kom fler senare). Jag menar inte att man verkligen ska lägga ner alla idrotter där dopning förekommit, för då hade inga av de stora amerikanska idrotterna funnits längre heller, det jag menar är att man ska behandla idrotter för vad de är och inte för vilket rykte de råkar ha. Cykelsporten gör sitt bästa just nu för att få bort fuskarna, och visst går det långsamt, men det är bara för att fuskarna i många fall inte bara är cyklisterna, utan de personer som står bakom rampljuset och drar i trådarna. Antaler tester gör också att fler åker dit, man testar fler deltagare och man testar noggrannare än inom många andra sporter (har man fått en känsla av). Exempelvis så gör man blodtester, medan man inom friidrotten fortfarande håller sig till urintest.
Nej man ska inte lägga ner bara för att det åker dit någon till, man ska bara jobba ännu hårdare för att alla fuskarna helt försvinner från idrotten, på livstid.
*Den svenska sportjournalistiken fokuserar nästan enbar på idrotterna ishockey och fotboll.
Nu var det alltså den amerikanska sprintstjärnan Marion Jones som åkt fast för fusk, precis som hennes föredetta pojkvänner C.J. Hunter och Tim Montgomery. I somras var det dessutom ett flertal fall av dopning inom friidrotten, men den fick inte alls lika mycket uppmärksamhet som det dopningsfall som vid tillfället hade upptäckts (det kom fler senare). Jag menar inte att man verkligen ska lägga ner alla idrotter där dopning förekommit, för då hade inga av de stora amerikanska idrotterna funnits längre heller, det jag menar är att man ska behandla idrotter för vad de är och inte för vilket rykte de råkar ha. Cykelsporten gör sitt bästa just nu för att få bort fuskarna, och visst går det långsamt, men det är bara för att fuskarna i många fall inte bara är cyklisterna, utan de personer som står bakom rampljuset och drar i trådarna. Antaler tester gör också att fler åker dit, man testar fler deltagare och man testar noggrannare än inom många andra sporter (har man fått en känsla av). Exempelvis så gör man blodtester, medan man inom friidrotten fortfarande håller sig till urintest.
Nej man ska inte lägga ner bara för att det åker dit någon till, man ska bara jobba ännu hårdare för att alla fuskarna helt försvinner från idrotten, på livstid.
*Den svenska sportjournalistiken fokuserar nästan enbar på idrotterna ishockey och fotboll.
Kommentarer
Trackback
