Alkohol
Det är inte riktigt politiskt korrekt att prata om alkohol på ett positivt sätt. Under flera gånger under det senaste dygnet har jag funderat på detta ämne. (Ja, jag tänker väldigt mycket på många olika saker) Den första saken som jag tänkte ta upp var när Eduardo påpekade att han hade sett Kamilla i klassen på systembolaget. Det blev en lite spänd stund där, som slutade med att de inblandade parterna kom överens om att Kamilla inte handlade så mycket där. Det är på något vis tabu att tala om sina alkoholvanor i vissa sammanhang, som på den arbetsplats som högskolan kan vara, lite högre, mer professionell till stilen.
För det andra så har jag vid flera tillfällen (vilket inte är särskilt ofta) när jag handlat faktiskt funderat på vad folk ska tänka när jag kommer gående med en påse från systembolaget. Är det inte ganska vanligt att man under vissa dagar faktiskt ser väldigt många människor gå omkring med sådana små påsar. Fredagar till exempel, då går ju var och varannan vuxen man omkring meden sån, åtminstone runt fem-sex tiden på eftermiddagen.
Men om man nu ska bortse ifrån själva inköpet och istället fokusera på drickandet. Fulla människor är för det mesta väldigt dryga och odrägliga. Men detta är faktiskt ofta bara så om man själv inte har druckit någonting, eller om man har druckit avsevärt mindre än den fullare parten. Alkohol kan också vara ett hjälpmedel för att åstadkomma vissa saker (och då menar jag inte värdelösa uppsatsidéer eller något i den stilen). Som terapi i vissa lägen, särskilt när det är svåra saker som man har att göra med. Det kan vara lättare att öppna upp sig för saker och ting som inte annars kommer upp till ytan, och när de väl har visat sig så är de där, framme, ute, officiella, vilket i sin tur kan göra så att man lättare kan bejaka sina problem när man inte är onykter, dvs nykter. Jag har flera personliga erfarenheter av detta, både när det gäller mig själv och när det gäller andra.
Det kan också i vissa fall göra så att man lättare kan närma sig andra människor. De sociala barriärerna blir mycket lägre och vi kan samtala, lära känna varandra lättare. Detta fungerar dock bara om alkoholkonsumtionen varit på en rimlig nivå, annars är effekten dess motsats, typ. Jag har märkt att alkohol gör den sociala ineraktionen med främlingar, eller människor som jag bara vagt kännt, blivit lättare att handskas med. Det kan ju vara bra.
Fast såklart ska man inte glömma hur många människor som drabbas av alkoholens negativa sidor. Alla som omkommer i trafikolyckor och deras närmaste. Alla som har en släkting, bekant eller partner med ett alkoholberoende som måste handskas med den ytterst besvärliga situationen. Därutöver alla de som dör av alkoholrelaterade sjukdomar och de kvarblivna sörjande.
Dessutom anser jag att det är brutalt ociviliserat att dricka sig aspackad och bete sig som något slags alkoholmonster. Fy tusan! Men som sagt, det kanske finns vissa positiva aspekter.
För det andra så har jag vid flera tillfällen (vilket inte är särskilt ofta) när jag handlat faktiskt funderat på vad folk ska tänka när jag kommer gående med en påse från systembolaget. Är det inte ganska vanligt att man under vissa dagar faktiskt ser väldigt många människor gå omkring med sådana små påsar. Fredagar till exempel, då går ju var och varannan vuxen man omkring meden sån, åtminstone runt fem-sex tiden på eftermiddagen.
Men om man nu ska bortse ifrån själva inköpet och istället fokusera på drickandet. Fulla människor är för det mesta väldigt dryga och odrägliga. Men detta är faktiskt ofta bara så om man själv inte har druckit någonting, eller om man har druckit avsevärt mindre än den fullare parten. Alkohol kan också vara ett hjälpmedel för att åstadkomma vissa saker (och då menar jag inte värdelösa uppsatsidéer eller något i den stilen). Som terapi i vissa lägen, särskilt när det är svåra saker som man har att göra med. Det kan vara lättare att öppna upp sig för saker och ting som inte annars kommer upp till ytan, och när de väl har visat sig så är de där, framme, ute, officiella, vilket i sin tur kan göra så att man lättare kan bejaka sina problem när man inte är onykter, dvs nykter. Jag har flera personliga erfarenheter av detta, både när det gäller mig själv och när det gäller andra.
Det kan också i vissa fall göra så att man lättare kan närma sig andra människor. De sociala barriärerna blir mycket lägre och vi kan samtala, lära känna varandra lättare. Detta fungerar dock bara om alkoholkonsumtionen varit på en rimlig nivå, annars är effekten dess motsats, typ. Jag har märkt att alkohol gör den sociala ineraktionen med främlingar, eller människor som jag bara vagt kännt, blivit lättare att handskas med. Det kan ju vara bra.
Fast såklart ska man inte glömma hur många människor som drabbas av alkoholens negativa sidor. Alla som omkommer i trafikolyckor och deras närmaste. Alla som har en släkting, bekant eller partner med ett alkoholberoende som måste handskas med den ytterst besvärliga situationen. Därutöver alla de som dör av alkoholrelaterade sjukdomar och de kvarblivna sörjande.
Dessutom anser jag att det är brutalt ociviliserat att dricka sig aspackad och bete sig som något slags alkoholmonster. Fy tusan! Men som sagt, det kanske finns vissa positiva aspekter.
Kommentarer
Trackback
