Stank
Jag vet inte riktigt vad det beror på, kanske är det jobbet, eller så är det att jag blivit helt fri från förkylning. Går omkring i frisk luft mest på dagarna, utan några starka dofter. Men ibland kommer det extrema stanker, som hundskitpåsar till exempel, som legat i värmen. De är ingen vidare behaglig lukt, men det är väl egentligen vad man kan vänta sig, skit luktar skit helt enkelt. Vad som däremot kan stinka ordentligt är något som man faktiskt kan äta, glass. Men glass är väl inte illaluktande? Nä, inte egentligen, men i en soptunna som står i direkt solljus börjar det fermentera ordentligt och vid de tillfällena är det inte särskilt trevligt. Huvudingrediensen i glass är mjölk, och alla vet att det luktar äckligt när det blir gammalt, men glass får en annan vämjelig, tjock stank, som sätter sig nere i halsen. Ska väl inte gnälla alldeles för mycket, för iår har det inte ännu blivit så illa. För det första har turisterna knappt börjat komma till stan, och för det andra har vädret inte varit särskilt varmt. Det gör så att det inte blivit så mycket glass i soptunnorna, och att det inte för den där dominerande stanken som det annars får.
Förra året var det rätt så illa, med tanke på hur vädret var hela juli. Mycket folk, mycket glass som folk inte åt upp, och temperaturer som låg på över 25 grader varje dag. Det tog ett tag efter det att jag slutat jobba innan jag kunde äta glass igen, men det är knappast glass som luktar värst. Det som nästan vände min mage in och ut häromdagen var lukten av död. Äcklig, ruttnande, insektsinfekterad, fruktansvärd död. Det som dör på stan är fåglar, små fåglar, stora fåglar, fina fåglar, fula fåglar, alla typer av fåglar. Om man har tur så har de inte varit döda särskilt länge, eller så har de varit döda tillräckligt länge, men ibland så har de varit döda så länge så att stanken har nått sin maximala nivå. Fiskrens kan ha en väldigt dominerande lukt, och den är inte heller behaglig alls, men död fågel på toppen av sin förruttnelse kan lik(!)ställas med kemiskt bekämningsmedel. Det finns inget värre, man önskar att man är någonstans långt borta. Inte ens en kraftig förkylning gör saken mycket bättre. När man väl har slängt bort sopsäcken blir man mycket lättad, man kan ta djupa andetag igen och känna att det fortfarande finns liv och hopp.
p.s.
Det var meningen att den här bloggen skulle handla om behagliga dofter, men vad ska man säga? Shit happens!
Förra året var det rätt så illa, med tanke på hur vädret var hela juli. Mycket folk, mycket glass som folk inte åt upp, och temperaturer som låg på över 25 grader varje dag. Det tog ett tag efter det att jag slutat jobba innan jag kunde äta glass igen, men det är knappast glass som luktar värst. Det som nästan vände min mage in och ut häromdagen var lukten av död. Äcklig, ruttnande, insektsinfekterad, fruktansvärd död. Det som dör på stan är fåglar, små fåglar, stora fåglar, fina fåglar, fula fåglar, alla typer av fåglar. Om man har tur så har de inte varit döda särskilt länge, eller så har de varit döda tillräckligt länge, men ibland så har de varit döda så länge så att stanken har nått sin maximala nivå. Fiskrens kan ha en väldigt dominerande lukt, och den är inte heller behaglig alls, men död fågel på toppen av sin förruttnelse kan lik(!)ställas med kemiskt bekämningsmedel. Det finns inget värre, man önskar att man är någonstans långt borta. Inte ens en kraftig förkylning gör saken mycket bättre. När man väl har slängt bort sopsäcken blir man mycket lättad, man kan ta djupa andetag igen och känna att det fortfarande finns liv och hopp.
p.s.
Det var meningen att den här bloggen skulle handla om behagliga dofter, men vad ska man säga? Shit happens!
Kommentarer
Trackback
