standardiserad

Satt här och pluggade och skrev på min artikel, läste och gjorde anteckningar i blocket. Kom på en grej angående barn och lite sånt. När någon precis har fött ett barn så kan en vanlig fråga vara "vad blev det?". Svaret på den frågan är antingen "det blev en pojke" eller "det blev en flicka", om allt går som det ska såklart. Kom på det att man först ger barnet en personlighet när man har könsbestämt det. Om man tänker efter så är det inte särskilt konstigt att genusstrukturerna är så starka som de är egentligen, med tanke på detta.

Dagens citat
"The future is much, much stranger than any one of us can imagine"

Tänkte lite grann på det jag skrev igår angående ledarskap för Zekegruppen. Jag tror att jag var ute och cyklade helt, jag vet inte varför, men jag var plenty förvirrad igår. Hade nog suttit och skrivit för mycket eller något i den stilen. Jag tror inte att vår lilla grupp har någon egentlig hierarkisk struktur, utan ledarskapet är väldigt horisontellt formerat. Vem som helst kan egentligen ha ett initiativ och driva de andra till att antingen gå med på det och hänga på, eller misslyckas fullständigt. Vi har gjort grejor tillsammans i olika konstellationer, olika personer har varit drivande, och vi har gjort olika saker. Alla har inte alltid varit med, av olika anledningar och det är väl så det är.

Började i morse läsa i "Det andra könet" igen. Inte riktigt samma upplaga som förra gången, utan en som jag lånat. Den här är nyare. Tack för det förresten, och priset är, en T-SHIRT, haha! Hrm, hursomhelst. Den här är mycket längre, mycket längre. Läste nog cirka 50 sidor idag, hittills åtminstone, men det var bara de första 15 som jag egentligen har någon nytta av. Det är så att jag ska använda mig av begreppen immanens och trancendens och det är ju perfekt eftersom det står så fint beskrivet i boken. Fast jag vet inte om jag har hittat allt, eftersom den är så tjock och jag har bara läst en liten del av hela liksom. Det är en fin bok och den förklarar mycket om kvinnans historia, och mannens också för den delen. Män har varit ena jävla svin genom historien, här är ett par exempel som de Beauvoir tar upp i sin bok;

"Det finns många odjur på jorden och i havet, men kvinnan förblir det största av alla"
Menandros

"kvinnan är ett djur, som varken är troget eller pålitligt; hon är full av hat och drar sig inte för att skada sin man, hon alstrar ondska och ger upphov till alla slags bråk och tvister och sysslar ständigt med all slags orättfärdighet."
Augustinus

"Kvinnorna är det värsta av allt ont gud någonsin har skapat: hur nyttiga de än ibland kan tyckas vara, förvandlas de snart till en plåga för sina herrar."
Simonides från Amargos

Jag tror det räcker där. Man vet inte riktigt vad man ska tro, så är det inte idag åtminstone. Inte riktigt åtminstone, eller? Finns det fortfarande män som gifter sig och senare hatar sina fruar? Det är visserligen Al Bundy, men det är ju inte på riktigt, så finns det i verkligheten? Talibanerna är nog inte så glada i fruntimmer direkt, eller muslimer i allmänhet kan man tro. Inget ont om muslimer, men deras kvinnor är förvånansvärt immanenta, och de underkastar sig sin underordning jämfört med mannen. Varför ska inte kvinnor kunna ställa upp mål med sina liv, och överskrida sin egna biologiska villkor?

Jag vet var jag står någonstans!

The END...