Ofokus

Jag vill skriva ett riktigt bra inlägg om något riktigt vettigt som alla kan läsa och senare tänka något i stil med" det där är precis vad jag tänkt men inte riktigt lyckats formulera i min hjärna".

Så, kanske inte särskilt originellt, men vadådå?

Igår så hade vi ett litet seminarium i skolan. Nio pers dök upp, så det var några som saknades. Nåväl, det var inte så viktigt precis, men det var nånting i alla fall. Jag satte mig på rätt plats i alla fall, så jag fick presentera min artikel ganska så snabbt. Anledningen till det var att jag inte trodde att jag skulle orka hålla mig fokuserad särskilt länge, och det hade jag rätt i. Fick min grej presenterad i alla fall, och jag kände i den stunden att min artikel var det absolut roligaste som fanns i hela världen. Var verkligen engagerad och fick en massa idéer bara genom att sitta och prata. Sen gjorde sig förkylning sig påmind och jag blev lite seg efter Jennies presentation, under tiden Johan och Anders skulle presentera sin. Jag vet inte riktigt om det var så att jag slutade lyssna eller om de egentligen inte berättade så mycket om sin artikel, nånting hände åtminstone.

Det snackades lite om klassfesten, jag lyssnade lite halvt bara. Mycket irriterande att vara så ofokus som jag har varit, ända sedan början på förra veckan fast värre när jag blev förkyld. Vill säga saker till folk men istället går jag och flummar rundor istället. Lördags var visserligen ett undantag till viss del. Har känt att jag vill vara social, blir så trögt att sitta i lägenheten, men vänta nu lite, har jag inte varit social? Jodå, var ju hemma hos min faster i måndags och firade henne lite på födelsedagen. Fast jag var väldigt disträ där också, kanske för att jag inte riktigt kände att jag passade in riktigt. Var det klassfesten jag skulle skriva om? Se där, så disträ man kan vara.

En sak som vi diskuterade sist på Zekes var om ledarskap, och att Clara egentligen var ledaren i vårt lilla gäng. Jag håller med helt och hållet om det, för att hela gänget ska göra någonting krävs det att Clara är med, navet i hjulet, eller något. Den sammanhållande faktorn, minsta gemensamma nämnaren, såna grejor är det jag pratar om. Eller är jag helt ute och cyklar nu?

Nåväl, vad ska man skriva nu!?

The END...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0