standardiserad

Så var pausen slut och jag återupptar arbetet med min hemuppgift... men vänta lite! Är inte detta en blogg? Oj... kom på att jag verkligen inte vill skriva hemuppgift, det är så jävla tråååkigt. Det suger ordentligt och allt jag vill är att göra något annat. Det är inte särskilt mycket, jag vet... två sidor om ganska så basala sociologiska saker, men vi måste ha sidhänvisningar, från boken! Det suger skitmycket! Men det ska göras, så det är bara att bita i det sura äpplet.

Extra jävligt är det eftersom jag i princip inte har någon som helst nytta av mina anteckningar vid det här stadiet. Föreläsningarna var visserligen bra, men ack så ytliga! Diskussionerna vi hade i grupperna var kul, men ack så långt ifrån ämnet! För att inte tala om de diskussionerna vi hade i klassen senare, så meningslöst ifall man hade velat använda det för att skriva hemuppgift.  Har fasiken ska man hinna med en begreppsdiskussion om genus, ålder, etnicitet och klass... och diskutera fragmentering och polarisering i förhållande till dessa begrepp, och till på köpet snacka om identitet... på TVÅ sidor??? Det här är inte ett tvåsidorsarbete fruktar jag, det här är fan omöjligt.

Nä, det är inte alls omöjligt! Det är bara jag som ser alldeles för många möjligheter hur man ska klara av det här arbetet. För många ingångar till ämnet och för många utgångar. Att boken är skriven ur ett så fruktansvärt partikulärt perspektiv är ju också en förbannelse. Jag känner inte igen mycket...

Kom igen! Vänd det här till något bra, vänd det här till något bra, vänd det här till något bra... kom igen, du klarar det här, du klarar det här du klarar det här... bara börja så löser sig allt!