Mitt liv ÄR intressant (eller?)

Min statistik på bloggen är usel just nu. Varför? Jag vet inte, men jag har en teori. Förmodligen beror det på att jag inte publicerat några bloggar som den breda folkmassan inte direkt varit intresserad av och därför slutat komma tillbaka. Eller så kan det vara så att jag inte länkat de senaste bloggarna någonstans alls, det är alltså bara folk som redan känner till min blogg som varit inne och kollat. Förmodligen är det en kombination av dessa två orsaker, vilket gör det hela så mycket mer tragiskt. Jag måste hela tiden hitta nya läsare som ska läsa min blogg OM jag vill att fler ska läsa den, eftersom de faller ifrån så fruktansvärt fort om jag inte skriver något som är jätteintressant. Exempel på saker som inte intresserar; Mitt liv!

Men jag tycker visst att mitt liv är intressant, även om det kunde varit lite mindre upprepande sådär som det brukar vara. Men vilket liv är inte det. Folk gör ju inte helt olika saker varje dag. Rockstjärnor förändrar säkert inte sitt liv mer från dag till dag än vad vi vanliga dödliga gör, fast deras kanske innehåller mer rosa champagne och mer fester och fler limousiner. Jag åkte bil igår, det var inte en limo. Men folk åker bil till vardags, så det är kanske inget som intresserar så mycket... rubriken "Jag åkte bil idag" kanske inte lockar till läsning lika mycket som "Jag åkte limousine idag och drack rosa champagne med en massa supermodeller". Skulle jag vilja göra det? Hmmm... jag skulle förmodligen inte tacka nej, så länge det är supermodeller med sociologiexamen, hahaha!

Imorgon är det fika tillsammans med Linda. Jag har fått i uppdrag att samla ihop gänget för en fika. Egentligen skulle jag ha bestämt en tidpunkt, och förra gången funkade det jättebra, för då var människor ytterst begränsade av vilken tid de kunde komma på. Den här gången har jag inte alls (nästan) fått några såna riktmärken att gå efter, så nu måste jag plocka ett klockslag ur luften sådär bara. Eftermiddag har jag sagt. Vad ka jag säga? Två? Tre? Fyra är nog för sent... ett? Jag vet inte, måste ta initiativ. Svårt att begränsa sig när valfriheterna är så många. Två är en bra tid... får distribuera detta meddelande till resterande medmänniskor, och om det i så fall kommer ett svar "jag kan inte då" kommer jag att få spel! Oberoende av om det är mina vänner! Responsen från några har varit lite sådär!

Öhh... ja! Frukost kanske!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0