standardiserad

Läste en intressant artikel på biblioteket efter dagens föreläsning, Sociologi som erotik av Sverre Wide. Jag vet inte riktigt om jag förstod den helt och hållet, men jag fick några uppslag ändå. Förresten så gick mina tankar till Jennie, och hennes övertygelse om människan som sexuell varelse. Nu handlade visserligen artikeln inte om människan som sexuell varelse, men om kopplingen mellan erotik och sociologi.

Kort och gott så är erotik något som inte helt och hållet är personligt. Begäret kan måhända vara det, men handlingen är det inte, nödvändigtvis. Begäret som rent begär, och handlingen som rent kroppslig är helt enkelt inte erotik. För att det ska vara erotik så krävs "den andre". samma sak som med sociologi. Man kan inte vara en social människa utan "den andre". Wide kopplar också ihop begreppet erotik med vänskap och samtal, och kommer därigenom in på en annan aspekt av problematiken, viljebegreppet. Han skiljer detta ifrån begäret, eftersom de två inte är förenliga. Begär är begär och vilja är vilja. Vilja till begär är alltså inte detsamma som begär i sig. Att vilja en sak för att uppnå ett visst mål är en ren kausal förklaringsmodell, och är därmed inte socialt i sin essens. Att vilja ha en vän till exempel, är en falsk typ av vänskap därför att vänskapen inte är målet i sig, utan det är viljan att ha en vän som är det. Begäret däremot, att exempelvis vara vän med någon, är mer äkta eftersom det inte finns något mål med det. Vad som finns är du och begäret, och genom den andre som du begär uppgår du i en större gemenskap.

Om jag nu ska koppla det till resonemanget att människan som sexuell så är det väl så att vi är alla sociala varelser, vi är alla erotiska varelser, på sätt och vis. Sex och erotik hör väl ihop?

Jag vet om om någon har förstått det här inlägget, men om det finns något intresse att veta mer så finns den att läsa i Sociologisk forskning (2007) hft 2.