standardiserad

Är tack vare den hårda träningen igår ganska så trött i kroppen idag. Kan bero på att jag inte riktigt fick mina timmars sömn också, fast nä, det beror med största sannolikhet på träningen. Sen så har man varit i skolan också och tåget hem blev massor försenat och det var ju tråkigt. Dessutom fick jag reda på att jag måste komplettera min uppsats en gång till innan den är klar, vilket jag blev arg av. Där ser man, temperamentet finns kvar och dyker upp lite då och då. Den här gången slängde jag min plånbok i bordet med en sån kraft att visakortet gick sönder. Tog mig naturligtvis samman och ringde till banken och bad om ett nytt.

- Hej, mitt bankkort har gått sönder
- Jaså, hur gick det till då?
- Det sprack.
- Jaha, har du använt det flitigt så det blivit slitet?
- Jao... antar väl det

Man säger liksom inte till banken att man fått ett raseriutbrott och visakortet råkat komma i vägen. Men jag hade full rätt att vara arg, för det vettiga hade varit att vi fått kompletteringar på det som vi ändrat sedan sist. Men icke, det var saker och ting som jag inte ändrat sedan seminariet som jag fick anmärkningar på. Hade det inte varit på sin plats att nämna det innan? Nä, allt ska dras ut på så förbannat länge! Nu håller jag på att bli arg igen. Fick dock moraliskt genom att Josefine upplever samma sak. Det kan vara bra att dela med sig av sin frustration, särskilt om man upplever samma sak. Man sitter inte ensam i båten liksom.