Första boken för året!
Första boken för året färdigläst. Harry Potter and the Prisoner of Azkaban, skriven av den brittiska författarinnan J.K. Rowling! Som den senaste sommaren längtar Harry efter att lovet ska ta slut, så att han ska kunna lämna sina släktingar, familjen Dursley, för att återvända till Hogwarts och ytterligare ett läsår på skolan för blivande trollkarlar och häxor. I smyg ligger han i sängen och skriver på sin uppsats, som han har fått i uppgift att skriva över skoluppehållet. Efter ett litet missöde en kväll, då Harry i ren frustration råkar attackera en gäst till familjen, flyr Harry. Det visar sig dock att han är i större bekymmer än den förväntade avstängningen från Hogwarts, för olovligt bruk av magi. Sirius Black, känd massmördare och mannen som orsakade hans föräldrars mord är på fri fot och ute efter Harry. Inte nog med det, Harry kommer att missa de kommande besöken i Hogsmeade, då han inte fått tillåtelse från sina förmyndare, Vernon och Petunia Dursley. Hur ska det gå? Kommer Sirius att infångas, och kommar Harry att få besöka Hogsmeade för att få inhandla godsaker och diverse annat roligt?
Precis som föregående böcker i serien är den här oerhört underhållande. Inte en tråkig stund på de lite drygt 300 sidorna. Storyn gör så att man knappt vill lägga boken ifrån sig, eftersom det alltid finns något som man är nyfiken på. Att hela tiden vara undrande om hur saker och ting ska utvecklas är ett bra knep för att hålla läsaren intresserad. När storyn väl når sitt slut är man inte det minsta missnöjd, då man blir överraskad över vad som händer, och att det som händer avviker från det som hänt tidigare. Allting har en naturlig föjd, vilket Rowling åstadkommer genom skriva på ett välplanerat sätt. Ingenting lämnas åt slumpen, allting har en självklar plats. Jag ser redan fram emot de efterföljande böckerna i serien.
Nu tar jag en paus ifrån Harry ett tag innan det är dags för Harry Potter and the Goblet of Fire. Istället fortsätter jag med ytterligare en del av Robert Jordans serie Sagan om drakens återkomst.
Precis som föregående böcker i serien är den här oerhört underhållande. Inte en tråkig stund på de lite drygt 300 sidorna. Storyn gör så att man knappt vill lägga boken ifrån sig, eftersom det alltid finns något som man är nyfiken på. Att hela tiden vara undrande om hur saker och ting ska utvecklas är ett bra knep för att hålla läsaren intresserad. När storyn väl når sitt slut är man inte det minsta missnöjd, då man blir överraskad över vad som händer, och att det som händer avviker från det som hänt tidigare. Allting har en naturlig föjd, vilket Rowling åstadkommer genom skriva på ett välplanerat sätt. Ingenting lämnas åt slumpen, allting har en självklar plats. Jag ser redan fram emot de efterföljande böckerna i serien.
Nu tar jag en paus ifrån Harry ett tag innan det är dags för Harry Potter and the Goblet of Fire. Istället fortsätter jag med ytterligare en del av Robert Jordans serie Sagan om drakens återkomst.
Kommentarer
Trackback
