standardiserad -

Att bli sjuk

I somras drabbades jag av något som har förändrat mitt liv helt. Jag gick från att vara frisk till att vara sjuk. Detta är något som kommer att vara med mig resten av livet. Hittills har jag inte känt någon direkt vilja att berätta för en massa människor vad som har hänt mig. Anledningen är att jag inte vill att folk ska tycka synd om mig, eftersom det får mig att känna mig ännu mer sjuk än vad jag är. En annan anledning är kanske att jag vill att folk ska se mig som frisk, eftersom jag fortfarande vill se mig själv som frisk. Jag vill inte heller påtvinga folk min sjukdom. Själv så tycker jag att det är lite obekvämt att umgås med sjuka människor, och jag vill inte att folk ska känna sig obekväma runt mig. Detta är väldigt löjliga känslor egentligen. Man förändras egentligen inte särskilt mycket bara för att man blivit sjuk, man är ju samma person. Jag vill såklart att folk ska se mig för den jag är och den jag varit och inte för något som råkat drabba mig. Min vardag är ställd på ända, jag vill inte att mina relationer också ska göra det.

Jag tror att jag håller på att bli starkare, inte bara fysiskt. Att kunna hantera vad som har hänt håller på att bli bättre. Förmågan att uttrycka hur jag känner också. Att kunna leva med det är svårt, men jag är på väg ditåt.

2011-09-22 @ 13:48:45 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Jennie

oh robert vad ont det gör mig att läsa, men så är det såklart att säga något särskilt bra om något man inte riktigt förstår eller vet, däremot kan jag säg att jag träffar så många människor i mitt jobb som har någon form av diagnos men som inte alls lever sitt liv som "sjuk" utan som en person vilken som helst, viktig och oviktig. kram på dig och hör av dig om du behöver hjälp med något. jag är kvar på ett hörn vetdu

2011-09-23 @ 20:15:14
URL: http://salmiakatfolket.blogspot.com

Postat av: Malin

Väldigt tråkigt att höra, Rob.

Förstår din känsla av att inte vilja ha medlidande eller bli sedd som en "sjuk" människa.

Vad det än är som har drabbat dig önskar jag dig all lycka till jag kan för att du ska klara av att så bra som det är möjligt leva med denna börda.

Kram på dig!

2011-09-29 @ 18:07:11
URL: http://malinalvarez.blogspot.com/

Postat av: Anna

Har tänkt mycket på dig. Låter trots allt skönt att du börjar närma dig en känsla av att det går att leva med. Jag vet hur det är, tro mig. För min del har jag efter många år kommit till ett stadie där jag känner mig sjuk de timmar jag tillbringar på sjukhuset tre dagar i veckan. Övrig tid känner jag mig frisk - eller kanske mer sanningsenligt, låtsas att jag är det... Man kan lura kroppen att tro på det som huvudet vill! Kram på dig!

2011-10-07 @ 18:58:17

Trackback